Imorgon är en annan dag

Varje dag sedan urminnes tider har det varit min ambition att komma till Scandinavium riktigt, riktigt tidigt, och se ryttarnas morgonridning.
Nästan varje dag sedan urminnes tider misslyckas jag.
Idag var det nära. Jag hann parkera mig på de gröna plaststolarna lagom i tid för att se svansen på Todd Minikus häst försvinna ut. Den såg i alla fall lösgjord och fin ut.
Men imorgon! Då är jag här klockan sju. Det kommer jag att orka, eftersom sista klassen idag är slut redan klockan 22. Och sen ska jag skriva. Och fixa alla bilder. Så jag kommer att kunna sova säkert fyra timmar.
Yeah, right.